2011-04-27

I takt med att energipriserna stiger, stiger också kostnaderna för den globala energiförsörjningen. I relation till global BNP är kostnaderna nu oroväckande höga. Under den andra oljekrisen i slutet av 1970-talet och under den senaste toppen i oljepriset 2007 steg kostnaderna för den globala energiförsörjningen till nästan 9% av global BNP – idag är motsvarande siffra 9,2%. Det är anledning till oro. Både i slutet av 1970-talet och under 2007 gick världen in i kraftiga recessioner när energikostnaderna blivit för höga i relation till BNP – nu är vi där igen, se figur 1. Den prekära situationen ger all anledning till 1) energieffektivisering 2) substitution från fossila energikällor till förnybara energikällor.

Figur 1. Den globala kostnaden för energi i relation till global BNP.

Olja utgör idag det största problemet (den största kostnaden) och transportsektorn är förklaringen till det; i OECD-länderna står transportsektorn för mer än 80% av oljekonsumtionen och i icke OECD-länder för mer än 60%, se figur 2. Transportsektorn är idag helt i händerna på oljeindustrin och priselasticiteten låg; inga substitut - förutom möjligen biodrivmedel, som i sin tur är beroende av olja - finns varför högre oljepris inte heller leder till lägre efterfrågan. Hoppet står till elbilar och i t ex USA avser man att få ut 1,2 miljoner nya elbilar på vägarna fram till 2015 - det är ett steg i rätt riktning, men ett litet steg då antalet bilar på USAs vägar idag uppgår till 130 miljoner. Ett annat möjligt substitut är naturgas, som i förlängningen kan leda fram till vätgasdrift.

Figur 2. Transportsektorns del av total oljekonsumtion.

På kort sikt, och sett i backspegeln, är energieffektivisering ett säkrare kort. Om det är något vi lyckats med på global basis under de senaste 30 åren så är det att bli mer effektiva i vår energianvändning eller annorlunda uttryckt: lärt oss producera samma kvantitet med mindre energi. Figur 3 visar energiintensiteten, hur många enheter energi det krävs för att producera en enhet BNP, globalt de senaste 30 åren – vi har mer än halverat energikonsumtionen per enhet BNP under perioden. Procentuellt sett har Kina lyckats effektivisera mest, Spanien och Indien minst medan Storbritannien idag är den mest energieffektiva ekonomin (i urvalet), se figur 4.

Figur 3. Global energikonsumtion i relation till global BNP.

Figur 4. Nationell energikonsumtion i relation till nationell BNP.

Som ett exempel på energieffektivisering kan belysning nämnas. Att byta ut den traditionella belysningen mot LED-belysning (lysdioder) kan bidra till väsentliga energiinbesparingar. T ex visar SAM i en nya studie att man bara i USA kunde stänga mer än hälften av dagens kärnkraftverk genom att substituera traditionell belysning med LED-belysning, se figur 5.

Figur 5. Energibesparingspotential med LED-belysning i relation till el producerad med kärnkraft, i USA.

Japan – som lider av ett stort energiunderskott efter kärnkraftolyckan i mars – har redan gjort slag i saken och offentliggjort planer om att investera drygt 12 miljarder USD i energieffektivisering för att komma till rätta med det stora underskottet på energi. I en värld med begränsad tillgång på energi måste efterfrågan justeras efter ett begränsat utbud. Vi kan globalt förvänta oss många fler åtgärder likt det i Japan – alternativet vet vi, efter recessionerna i slutet av 70-talet och för ett par år sedan, att är väsentligt mer kostsamt.

Dela länk: