rss-ikon
Aktiva Fonder Global Miljö - Miljökommentar

2010-11-08

 

Världens aktiemarknader fortsatte att stiga under oktober på bättre än väntade bolagsrapporter för det tredje kvartalet och förväntningar om att den amerikanska centralbanken skall besluta om ytterligare kvantitativa lättnader vid sammanträdet den 2-3 november. Världsindex (+1,9%) utvecklades under månaden starkare än både index för förnybar energi (-1,3%) och vattenindex (+1,8%) (EUR). Save Earth Fund steg under månaden med +1,4% (EUR)

 

Vindsektorn blev månadens förlorare då flertalet av bolagen verksamma inom sektorn lämnade sämre rapporter än väntat för det tredje kvartalet. Nämnas kan General Electric, Gamesa, Hansen Transmission och Vestas Wind. Branschen lider för tillfället av finansieringsproblem, statsfinansiella kriser i Europa och låga naturgaspriser – effekter som sammantaget bidrar till att den globala nyinstallationen av vindkapacitet väntas minska med ca 2% i år jämfört med 2009. De fyra senaste åren har den genomsnittliga årliga tillväxttakten varit 24% i sektorn och nästa år förväntas branschen växa med 19%. De fem största europeiska tillverkarna av vindkraftverk värderas idag till i genomsnitt P/E 13,5 på 2011 års förväntade vinster.

 

I oktober ökade vi fondens exponering mot s k smarta material – en sektor som vi tror kommer att gynnas av stigande råvarupriser. Vi förändrade också fondens innehav inom vattensektorn, utan att för den delen påverka fondens totala exponering mot sektorn som per den sista oktober uppgick till ca 40% av investerat kapital.

 

Vestas

 

Den danska vindkrafttillverkaren Vestas Wind fortätter att gäcka marknaden. Bolaget levererade en rapport som vid en första anblick såg ut att vara bättre än väntad, men djävulen finns, som bekant, alltid i detaljerna. Framförallt var bolagets guidning för orderingången för 2011 en besvikelse – ledningen förväntar sig en orderingång på 7-8 GW vilket kan jämföras med en förväntad orderingång om 8-9 GW för innevarande år och marknadens förväntningar om 8,5 GW för nästa år. P g a den stora osäkerheten på vindkraftmarknaden kan inte ledningen ge någon guidning för 2011 vad gäller omsättning och rörelsemarginal, och om det är något som marknaden ogillar så är det osäkerhet. Aktien föll över 10% på rapportdagen.

 

Värt att notera från rapporten är att: 1) bolaget för första gången nämner att konkurrensen från de stora konglomeraten (läs: Siemens och GE) har förvärrats avsevärt sedan finanskrisen p g a att konglomeraten kan erbjuda finansiering åt sina egna projekt – Vestas måste förlita sig på en fungerande kreditmarknad. 2) P g a förändrade krav från bankerna blir allt fler projekt av typen ”supply-and-installation” (leverans och installation av vindkraftverk) istället för som tidigare ”supply-only” (bara leverans av vindkraftverk). Vestas flaggar nu för att man kan komma att ändra redovisningsreglerna så att ”supply-and-installation” orders kommer att bokföras först när de levereras istället för successivt som idag - om så sker är risken överhängande att bolaget kan tvingas revidera ned prognosen för 2010 ytterligare en gång. 3) Bolagets VD sade något mycket intressant, nämligen att det idag kostar lika mycket att bygga ett vindkraftverk i Kina, transportera det till Danmark och installera det där som att bygga och installera det på plats i Danmark – ur det perspektivet skall man se bolagets nedskärningar som omfattar 3 000 personer i Sverige och Danmark.

 

REC

 

Trots en mycket stark marknad för solenergi lyckades inte den norska solcellstillverkaren REC leva upp till förväntningarna när bolaget levererade resultatet för det tredje kvartalet föregående vecka. Liksom i Vestas fall var det inte siffrorna för det tredje kvartalet som överraskade marknaden utan utsikterna för det fjärde kvartalet. Trots stark tillväxt i marknaden och stabila priser tror inte bolagets ledning att rörelseresultatet för det fjärde kvartalet kommer att bli mycket bättre än i det tredje kvartalet.

 

Positivt för bolaget är att man i veckan invigde sin nya fabrik i Singapore som bolaget investerat 10,9 miljarder norska kronor i. Liksom i Vestas fall handlar det om att skapa en mer konkurrenskraftig kostnadsstruktur genom att förlägga produktionen till lågkostnadsländer. Frågan är dock om det hjälper? Redan idag producerar de mest kostnadseffektiva kinesiska tillverkarna (t ex Trina Solar) på samma nivå som REC förväntas göra när fabriken i Singapore är i full produktion i slutet av 2011, kring $1/W.

 

Bolaget är också föremål för uppköpsspekulationer efter att Orkla, som äger 40% av bolaget, tidigare i år signalerat intresse för att sälja sin andel. Den senaste veckan har dock sannolikheten för det sjunkit något efter att sydkoreanska Posco bekräftat att man förhandlar med Orkla om att köpa Elkem, som är Orklas andra stora innehav inom solsektorn. Orklas styrelseordförande och storägare Stein Erik Hagen dämpade också förväntningarna ytterligare när han i veckan, vid invigningen av den nya fabriken i Singapore, lät förstå att Orkla kan komma att behålla REC till det att hans dotter tar över efter honom…

 

----------------------------------------------------------------

 

2010-08-09

 

Efter sju magra månader väntar sju feta? De sju första månaderna har varit allt annat än feta för investerare inom förnybar energi; index för förnybar energi har underpresterat med nära 20%-enheter mot det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 under årets sju första månader. Den svaga utvecklingen till trots har vi sedan mitten av maj hintat om att en vändning kan vara nära förestående (se bl a miljökommentar från 2010-05-21 här) – sedan dess har index för förnybar energi stigit med 12% i dollar att jämföra med en uppgång i S&P 500 på 5%. Trots de något ljusare utsikterna de senaste månaderna återstår fortfarande mycket förlorad mark. Finns det något som talar för att den marken kommer att återtas under årets andra hälft? Enligt vår mening finns det flera ljuspunkter, men än är det för tidigt att säga hur mycket negativt som är diskonterade i aktiekurserna.

 

I det tekniska och fundamentala perspektivet noterar vi följande som talar för en vändning i sektorn:

 

  • Det tekniska perspektivet. 80% av aktierna i Bank of America Merrill Lynchs cleantechindex - ett index som till stora delar återspeglar index för förnybar energi - var förra hösten över sitt 200-dagars glidande medelvärde, den siffran är idag 20%. Samma låga siffra såg vi senast våren 2008 varefter index för förnybar energi, under tre månader, överavkastade med 15%-enheter mot S&P 500. Å andra sidan kan inte en bestående stigande trend bekräftas innan 50% av aktierna befinner sig över sitt 200-dagars glidande medelvärde.
  • Det fundamentala perspektivet. Rapporterna för det andra kvartalet har hittills visat på en starkare än väntad tillväxt i segmentet samtidigt som det andra kvartalet förra året var det svagaste – tillväxten på årsbasis blir således mycket kraftig. Den kraftiga vinst- och omsättningstillväxten kombinerat med fallande eller konsoliderande aktiekurser bidrar också till att sänka värderingen i sektorn. Den effekten åskådliggörs bäst i PEG-talet som sätter P/E-talet i relation till vinsttillväxten. Figur 1 nedan visar att PEG-talet för förnybar energi sektorn nu är nere på historiskt låga nivåer både jämfört med S&P 500 och det historiska genomsnittet; sektorns PEG-tal är 30% lägre än marknadsgenomsnittet vilket, givet korrekta vinstprognoser, ger sektorn en betydande uppsida.


Frnybar_energi_PEG-vrdering_-_20100809

Källa: BofA Merrill Lynch Global Research

 

Figur 1. Förnybar energi sektorns PEG-tal i relation till S&P 500. Den orange linjen visar det historiska genomsnittet.

 

Sett till P/E-talet isolerat så handlas nu sektorn till 13-14 gånger de förväntade vinsterna för 2010 vilket ger en historiskt låg premie mot S&P 500 på ca 25%, se figur 2. Givet att vi inte får en krasch i marknaden tror vi inte på lägre multiplar, men å andra sidan behövs någon form av katalysator för att vi skall se en multipelexpansion.

 

Frnybar_energi_PE-vrdering_-_20100809

Källa: BofA Merrill Lynch Global Research

 

Figur 2. Förnybar energi sektorns P/E-tal i relation till S&P 500. Den streckade orange linjen visar det historiska genomsnittet.

 

Även i det för sektorn så viktiga politiska klimatet har vi under sommaren sett flera ljuspunkter, den senaste i helgen. President Obama har efter oljekatastrofen i Mexikanska Golfen gjort flera för sektorn positiva uttalanden. Bl a spekuleras det nu i att USA i energilagstiftningen för 2010 kommer att införa ett obligatoriskt mål om 15% förnybar energi i samtliga delstater, vilket skulle innebära ett rejält lyft för hela sektorn. Och så sent som i helgen kom det fram uppgifter som gör gällande att Kina kan vara på väg att presentera en ”Förnybar energi plan” som innefattar investeringar i vind-, sol-, och kärnkraft samt bioenergi och elnät motsvarande 739 miljarder dollar. Senast i slutet av året tror vi att det beslutet kommer att presenteras, kanske i samband med att kommunistpartiet lägger fram den nya femårsplanen – en femårsplan vi tror kommer att innehålla flera positiva nyheter för förnybar energi sektorn.

 

 

----------------------------------------------------------------

 

 

2010-07-06

 

Juni bjöd på hög aktivitet inom sektorn och vi kan bl a notera att: den brittiska finanskoncernen Barclays lade ett kontantbud med en budpremie på 40% på det svenska miljöteknikbolaget Tricorona, som handlar med utsläppsrätter inom det europeiska handelssystemet; den amerikanska elbilstillverkaren Tesla Motors blev det första bilföretaget att noteras i New York sedan Ford 1956 och aktien steg första handelsdagen med över 40%; den koreanska solkomponentstillverkaren Woongjin Energy - bolaget har bl a ett samarbete med SunPower, USAs andra största tillverkare av solpaneler - noterades sista dagen i juni. Introduktionen övertecknades 162 gånger och aktien steg 45% första handelsdagen. Samtliga händelser är tecken på att miljösektorn åter är på väg upp på investerarnas radar, dels som en följd av de kraftiga kursfallen men också p g a den höga vinst- och omsättningstillväxten inom flertalet segment.

 

Månaden har annars handlat mycket om olja, utsläppt olja. Katastrofen i Mexikanska Golfen och BPs agerande bör vara gynnsamt för miljösektorn. Men det är ingen självklarhet. Demokraterna, med president Obama i spetsen, har under våren använt nya tillstånd till offshore-borrning som lockbete för att få med republikanerna på hälsovårdsreformen. Ett lyckat drag skulle det visa sig varför samma taktik skulle användas för att driva genom en ny klimatlagstiftning. Den taktiken har man nu tvingats frångå – nu handlar det snarare om att dra in licenser än att godkänna nya – vilket försätter demokraterna i en sämre förhandlingsposition. Men det finns en annan sida av myntet också. Den allmänna opinionen har nu vänt sig mot oljebolagen och en politik som gynnar dem. Nu vill det amerikanska folket se mer grön energi – något som president Obama tagit fasta på. I sitt senaste tal efter oljekatastrofen inledde han med: ” The time has come, once and for all, for this nation to fully embrace a clean energy future…there are costs associated with this transition.  And there are some who believe that we can’t afford those costs right now.  I say we can’t afford not to change how we produce and use energy - because the long-term costs to our economy, our national security, and our environment are far greater.”

 

I spåren av katastrofen dyker det också upp vinnare. Exempelvis kan Clean Harbours nämnas. Bolaget är ett av de största i USA inom uppsamling och rening av förorenat avfall. Sedan katastrofen den 21 april har bolagets aktie stigit 20% medan British Petroleums dito tappat 51% - den enes bröd är den andres död.

 

Clean_Harbours_vs._BP

 

Figur 1. Clean Harbours, blå linje, aktiekurs i jämförelse med British Petroleums dito, röd linje, sedan oljekatastrofen den 21 april.

 

Trevlig sommar och på återhörande i augusti!

 

----------------------------------------------------------------

 

2010-06-10

 

Bolag inom förnybar energi underavkastade även under maj-månad mot marknaden. Index för förnybar energi (WilderHill New Energy Index) tappade under månaden 7,7% medan världsindex (MSCI World) gick ned 2,0% (i EUR). Bästa sektor inom miljöområdet var återigen vattensektorn som slutade månaden på -2,7% (i EUR), mätt som det breda vattenindexet Palisades Water Index. Vatten, tillsammans med avfallshantering, är de sektorer som klarat sig bäst hittills i år p g a den defensiva karaktären. Sämsta sektorer i år är, inte helt förvånande, vind och solsektorn som bägge är ner över 30%(!) i år (i USD).

 

Vår uppfattning är att sektorn för förnybar energi tyngs av tre större orosmoment för tillfället: 1) möjligheten att i år driva igenom en ny klimatlagstiftning i USA (”Kerry-Lieberman bill”) bedömer marknaden som låg, 2) det fortsatt låga priset på naturgas gör projekt inom förnybar energi mindre attraktiva och 3) skuldkrisen i Europa reser frågetecken kring uthålligheten i nuvarande subventionssystem för förnybar energi, främst solenergi.

 

Den mycket stökiga situationen i Spanien - med skuldkris och hot om kraftiga subventionssänkningar (även retroaktiva sådana) – har fått spanska, och även portugisiska, bolag inom förnybar energi att handlas ned med över 20% bara sedan påsk. Det i sin tur har medfört att flera av de större vindkraftoperatörerna i Spanien och Portugal idag handlas under bokfört värde för dagens produktion – projekt under utveckling värderar marknaden idag till noll. Samtidigt har det låga gaspriset, som vi nämnt tidigare, ställt till det för vindkraftmarknaden - främst den amerikanska. Gaspriset ligger idag kring drygt 4 dollar och för att vindkraft skall bli konkurrenskraftigt med gaskraft krävs priser kring 5-6 dollar på gas; genomsnittspriset på gas den senaste sex-års-perioden ligger kring 7 dollar så det krävs inga drömkalkyler för att vindkraften åter skall bli konkurrenskraftig – snarare handlar det om en normalisering, se figur 1 nedan.

 

Gaspriset_2005-2010

 

Figur 1. Gaspriset sedan 2005, Henry Hub.

 

Under maj-månads sista dag påbörjades två veckors klimatförhandlingar i Bonn, Tyskland, med syfte att inkorporera ”Köpenhamns-överenskommelsen” i ett globalt och bindande avtal för att sänka utsläppen av växthusgaser. Den s k Köpenhamns-överenskommelsen är ett icke-bindande avtal mellan 27-talet länder, däribland Kina och USA, som uppkom under Köpenhamnskonferensens sista dagar men som inte godtogs som en officiell FN-text p g a otillräckligt stöd bland främst mindre, vänsterorienterade, länder. Överenskommelsen syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader Celsius, sätta upp mål för utsläppsreduktion för industrialiserade länder samt överföring av 30 miljarder dollar från rika till fattiga länder i klimatbidrag.

 

----------------------------------------------------------------

 

2010-05-21

 

Miljösektorn har varit under fortsatt hård press under maj månad, orsakerna är flera: Hög osäkerhet i marknaden vilket missgynnar sektorn relativt mer än breda marknadsindex p g a den högre risken; fortsatt mycket stor oro för och i medelhavsländerna; kraftigt sjunkande oljepris samt fortsatt mycket lågt gaspris; ett rykte i marknaden om att Spanien kan komma att sänka inmatningstarifferna till förnybar energi projekt retoraktivt (något som senare har dementerats av regeringsföreträdare). På plus kontot hittar vi: de stora kursfallen i sektorn har dragit ned värderingarna betydligt och många bolag handlas nu till samma multiplar som vid börsbotten i mars ifjol; efterfrågan på energi tar åter fart i Europa och USA vilket driver upp elpriset och gynnar installation av förnybara energikällor; Asien fortsätter ligga i utvecklingens absoluta framkant och flertalet länder har under månaden kommit med utspel om mer omfattande utsläppsreduktioner än förväntat.

 

Värderingen är nu nere på, i vår uppfattning, mycket intressanta nivåer sett till flera multiplar. Graferna nedan är en sammanställning av värderingen av Bank of America Merrill Lynchs Cleantechindex, bestående av mestadels vind (39%) och solbolag (31%), i relation till det breda marknadsindexet S&P 500. Figur 1 visar värderingen av företagens vinster (P/E-talet) i relation till samma värdering för S&P500 företagen. Marknadens värdering av cleantechbolagen är nu i linje med värderingen av S&P500 men ca 20% lägre än genomsnittet åren 2006-2010.

 

Cleantech_vrdering_PE

 

Figur 1. Cleantechföretagens värdering i relation till S&P 500, mätt på P/E-tal.

 

Än mer intressant blir det när vi jämför värderingen av vinsterna i relation till vinsttillväxten, i och med att cleantechföretagen har en högre vinsttillväxt än marknadsgenomsnittet (här mätt som S&P500). Figur 2 visar att PEG-talet (PE-talet dividerat med vinsttillväxten) är lägre än marknadens och ca 15% lägre än genomsnittet åren 2006-2010.

 

Cleantech_vrdering_PEG

 

Figur 2. Cleantechföretagens värdering i relation till S&P 500, mätt på PEG-tal.

 

Senaste gången marknaden värderade sektorn till de här multiplarna utgjorde det ett ypperligt köptillfälle – Cleantech-index steg under de kommande tre månaderna med 61% i dollar. 10 000 kronors frågan är nu om historien upprepar sig!?

 

---------------------------------------------------------------

 

2010-05-03

 

De senaste två veckorna har varit mycket hädelserika, både på sektornivå och generellt på marknaden. På den europeiska marknaden har det varit fortsatt turbulent med Grekland i fokus, men allt fler blickar riktas nu också mot de betydligt större ekonomierna Italien och Spanien. Vissa paralleller dras också till Asienkrisen 1997-1998 då en devalvering i den förhållandevis lilla ekonomin Thailand (jmf Grekland som bara utgör 2-3% av EU:s samlade BNP) spred sig till en i grunden sund ekonomi i Sydkorea för att slutligen 1998 drabba Ryssland med full kraft. Den stora skillnaden mellan kriserna är att den i Asien var en valutakris medan den i Euroområdet är en skuldkris.

 

I miljösektorn har vi under perioden fått in flertalet rapporter. Den största, positiva, överraskningen levererade amerikanska First Solar – världens största tillverkare av tunnfilmssolceller - som kom in med ett bättre resultat än väntat för det första kvartalet, höjde prognosen för helåret 2010, presenterade ytterligare kapacitetsutbyggnad under 2011 samt förstärkte sin projektpipeline genom ett förvärv. Aktien handlades på rapportdagen upp med dryga 17%.

 

I vårt närområde rapporterade det norska solbolaget REC samt det danska vindbolaget Vestas (se ”Rapportkommentar”). REC kunde stoltsera med siffror för det första kvartalet som var bättre än väntat både vad gäller vinst och omsättning, men oklara framtidsutsikter grusade en möjlig kursuppgång. Det är främst de oklara marknadsförutsättningarna på den tyska marknaden under det andra halvåret 2010 och första halvåret 2011 som förbryllar ledningen och även oroar marknaden (se ”Solförmörkelse efter slutgiltigt förslag”). Vestas, å andra sidan, misslyckades med att möta marknadens förväntningar både vad gäller omsättning och resultat – omsättningen kom in hela 22% lägre än förväntat. Positivt var att man behåller prognosen för helåret 2010 – om man når den prognosen handlas aktien idag till ca 14 gånger förväntad vinst 2010 vilket är billigt både historiskt och relativt branschsnittet. Vestas kommunicerade också under föregående vecka att man fått sin största order någonsin på 1,5-2,1 GW till ett totalt värde av €1,5-2,1 miljarder från den portugisiska vindkraftoperatören EDP Renováveis (se ”Vestas får rekordorder”).

 

I veckan som kommer håller vi ögonen på det slutliga beskedet från den tyska regeringen om sänkning av inmatningstarifferna till solsektorn – besked väntas på torsdag och fredag (6e och 7e maj) och en sänkning med 15-16% ligger i korten. Vi håller även ögonen på utvecklingen i Mexikanska Golfen där en förvärring av oljeutsläppet paradoxalt nog kan vara negativt för miljösektorn, åtminstone på kort sikt. Förklaringen ligger i att president Obama försöker driva genom en ny miljölagstiftning och för att få med republikanerna på tåget har han öppnat för att lätta på restriktionerna för offshore borrning – löften Obama kan tvingas dra tillbaka efter miljökatastrofen.

 

---------------------------------------------------------------

 

2010-04-14

 

Den senaste perioden har ur flera aspekter varit en positiv period för miljösektorn – framförallt solsektorn har fått lite revansch efter den svaga inledningen på året. Den främsta orsaken till att solsektorn utvecklats bättre än marknaden i stort (världsindex) anser vi, åtminstone vad gäller europeiska solpanelstillverkare, vara att sentimentet varit så negativt kring sektorn – SolarWorld och Q-Cells har under lång tid varit de mest blankade aktierna i Europaindex - att en rekyl låg i korten. Vad gäller de asiatiska tillverkarna så har de drivits av mer fundamentala orsaker; kinesiska JA Solar – en av världens största tillverkare av solpaneler – höjde under perioden efterfrågeprognosen vilket även smittade av sig på övriga asiatiska tillverkare. Prognoshöjningen har även medfört att flera investmentbanker nu överväger att skruva upp helårsprognosen för nyinstallationer av solkraft, från ca 10 GW till 11 GW. 2009 installerades det ny kapacitet motsvarande 7,1 GW.

 

På den politiska arenan var den enskilt viktigaste händelsen under perioden framgången med hälsovårdsreformen i USA. Reformen har varit den överlägset viktigaste punkten på president Obamas agenda under en längre tid och framgången där ger nu tid och möjlighet att även lyckas driva genom en lagstiftning om handel med utsläppsrätter (cap-and-trade) och en sänkning av koldioxidutsläppen med 17% fram till 2020. Demokraterna, med president Obama i spetsen, har redan börjat kohandla med republikanerna för att kunna driva genom lagstiftningen. Ironiskt nog erbjuder Obama att öppna upp olje- och gasfält - som varit stängda för oljebolag i 20 år – för att vinna över republikanska röster för en ny klimatlagstiftning - ett erbjudande som inte ses med blida ögon av miljögrupper i landet. Vår uppfattning är att en lyckad utgång av förhandlingarna är av mycket stort värde för hela miljösektorn. Idag förväntar sig marknaden inga framgångar i förhandlingarna varför ett positivt utfall kan få betydande positiv inverkan på sektorn.

 

---------------------------------------------------------------

 

2010-03-24

 

I måndags skulle vindkraftoperatören O2, med IT-profilen och grundaren av Spray Johan Ihrfeldt i spetsen, ha noterats på Stockholmsbörsen och därmed ha varit den första noteringen för året. Marknaden ville annat. Tidigt på måndag morgon – innan handeln med bolagets aktier skulle komma igång – tvingades man meddela att intresset för att teckna sig i emissionen varit så svagt, från både institutionellt och privat håll, att man var tvungna att ställa in hela noteringen. Det här var naturligtvis ett enormt bakslag för bolaget men också för ”konkurrenten” Arise Windpower som noterades idag onsdag med minsta möjliga marginal.

Vi ser tre förklaringar till att O2 misslyckades med sin introduktion:

  • Hög värdering. Värderingen av O2 var väldigt hög med en EV/EBITDA multipel på 9,8 på 2012 års förväntade vinst före avskrivningar och räntekostnader, samtidigt som det fanns starka skäl att ifrågasätta vinsterna då de är helt avhängiga hur mycket el vindparkerna kan producera och till vilket pris. Framförallt mängden producerad el har ifrågasatts starkt av flera experter då det bygger på mycket höga utnyttjandegrader av verken - det förväntas alltså blåsa både ofta och mycket.

 

  • Ytterligare kapitalbehov. Bolagets mycket aggressiva prognoser för utbyggnaden av nya vindparker förutsatte en god tillgång till kapitalmarknaden och var också en av anledningarna till att noteringen drogs tillbaka; den ägargrund som fanns i måndags bedömdes inte vara tillräckligt stark för att kunna svara upp mot det kapitalbehov som bolaget har under kommande år.

 

  • Oklar roll på marknaden. Vilken roll fyller den här typen av bolag? Vilket mervärde skapar de på marknaden? Frågan är klart intressant och relevant då vindoperatörer har en otydlig roll i kedjan: vindoperatör, kraftbolag och slutkund. Varför skulle inte kraftbolagen kunna äga vindparkerna direkt? Åtminstone på lång sikt är det rimligt att kraftbolagen kommer att äga vindparkerna – som man idag gör med vatten- och kärnkraft – och leverera direkt till slutkund. Vindoperatörerna har idag (tillfälligt?) tagit den roll som kraftbolagen i alla tider haft – som producent av el.

 

Vi ser det svala intresset för bolagen i skenet av ovanstående, inte som ett misstroende mot branschen. Man skall också minnas att emissionerna var relativt små och den internationella uppmärksamheten liten. Vindkraftbranschen fortsätter, i våra ögon, att vara mycket attraktiv som investeringsområde då det är den kraftkälla som haft den starkaste tillväxten under de tio senaste åren (CAGR 2000-2009 28%) och som kommer att fortsätta ha en tillväxt klart över genomsnittet även under de kommande tio åren (CAGR 2010-2020E 17%). Framförallt kommer tillväxten att drivas av kraftbolag som framledes kommer att satsa allt mer på vindkraften i takt med att den blir konkurrenskraftig med fossila kraftkällor som kol, olja och naturgas.

 

 --------------------------------------------------------------

 

2010-02-08

Den senaste månaden har varit mer dramatisk än på länge. Speciellt gäller detta inom miljösektorn. Som förklaring till den tilltagande oron på världens marknader ser vi en oro för hur världsekonomin kommer att klara sig när allt fler länder börjar dra tillbaka sina stödpaket samt hur länder med höga statsskulder och stora budgetunderskott – delvis en följd av de stora stimulanspaketen under 2009 – kommer att klara sin finansiering och åtstramningspolitik. Den förnyade oron har drabbat miljösektorn hårt och många branschindex har de senaste veckorna tappat mellan 10 och 20%.

 

Hårdast drabbades solsektorn som i mitten av januari fick ta emot ett negativt besked från den tyska regeringen som avser att sänka de för sektorn så viktiga subventionerna (s k inmatningstariffer). Förslaget bygger på en sänkning av subventionerna med 15% fr o m den första april och innebär att de totala subventionssänkningarna – inklusive tidigare kommunicerade sänkningar – landar på 25% på ett halvår och dryga 30% över ett år. Slutgiltigt besked väntas i mars. På kort sikt är förslaget negativt för sektorn – som tappat ca. 20% sedan förslaget presenterades – medan det på lång sikt är positivt och helt nödvändigt för att sektorn skall bli konkurrenskraftig med traditionell teknik som kol, olja och gas, vilket väntas ske kring 2012-13.

Den senaste perioden har även bjudit på en del intressanta rapporter. Bland dem kan nämnas Siemens – världens femte största tillverkare av vindturbiner – som rapporterade en tillväxt om 158% i nya order i segmentet förnybar energi under 2009 jämfört med 2008. Bolaget tror att både omsättning och vinst kommer att förbättras i segmentet under andra halvan av 2010 samtidigt som man tror att orderboken kommer att fortsätta utvecklas starkt under 2010. Den starka rapporten satte press på den danska konkurrenten Vestas – världens största tillverkare av vindturbiner – då marknaden oroar sig att för att giganter som Siemens och GE kan komma att ta en allt större del av världsmarknaden för vindkraft. Siemens tog under det senaste kvartalet sex nya orders på den amerikanska marknaden medan Vestas fortfarande väntar på sin första.

 

---------------------------------------------------------------

 

2010-01-12

 

December blev en mycket stark månad för miljösektorn. Bolag verksamma inom vattensektorn hade den starkaste utvecklingen, vilket återspeglades i vattenindex som steg med 10,69% tätt följt av index för förnybar energi och miljöteknik som steg med 9,38%. Det bästa enskilda segmentet blev sol som steg med ca 11% under månaden. Detta trots att Köpenhamnsmötet inte föll ut väl – man lyckades inte enas om ett nytt globalt klimatavtal som skall ersätta det nuvarande Kyotoprotokollet som löper ut 2012. Att miljöbolagen, debaclet till trots, utvecklades starkt förklaras av att förväntningarna på mötet var mycket lågt ställda och väldigt få, om någon, räknade med att ett nytt avtal skulle nås. Vår uppfattning är att utvecklingen i miljösektorn inte är avhängig ett nytt globalt klimatavtal - det är en drivkraft men inte på något vis en nödvändighet. Läs mer om de faktorer som driver sektorn här och här. Det skall även sägas att man, i motsats till vad många medier rapporterat, lyckades enas om tre, i vårt tycke, mycket viktiga frågor: 1) de utvecklade länderna skall minska sina utsläpp avsevärt fram till 2020 och utvecklingsländerna skall minska tillväxttakten i sina utsläpp fram till 2020, 2) de rika länderna skall, med start 2020, finansiera de fattiga länderna med 100 miljarder dollar per år för minskning av koldioxidutsläppen, 3) den globala temperaturökningen skall begränsas till 2 grader Celsius, jämfört med nivåer före industrialiseringen, vilket av FN:s klimatpanel (IPCC) angetts som ett måste för att klimatet inte skall nå en s k brytpunkt efter vilken effekterna på klimatet är oöverblickbara och irreversibla.

 

Inför 2010 ser vi två stora drivkrafter för miljösektorn: För det första kommer en återhämtning i världsekonomin att påverka olje- och gaspriserna positivt – energikonsumtion och BNP-tillväxt i USA gick under perioden 1990-2008 hand i hand - vilket medför att förnybar energi blir mer konkurrenskraftigt. Den andra stora drivkraften är en upptinad kreditmarknad som medför att stora projekt inom området - framförallt stora vind- och solkraftparker – kan genomföras med finansiering från kapitalmarknaden. Ett bevis på det senare fick vi i december av att den kinesiska vindkrafttillverkaren China Longyuans börsnotering, som inbringade 1,5 miljarder euro, blev övertecknad flera gånger med kraftig kursstegring som följd; aktien har stigit med 22% sedan introduktionen.

 

Under 2010 kommer det även att hållas ett nytt "Köpenhamnmöte" i Mexico City i december – som kommer att ge publicitet och öka intresset kring miljösektorn - då många bedömer att världen är mer redo för ett globalt klimatavtal än man var i Köpenhamn för en månad sedan.

 

 

Dela länk: Dela länk: Google Del.icio.us Digg Facebook Twitter Linked In Google Buzz
 
© 2010 Save Earth Fund / CB Fonder           Nybrokajen 7, SE-111 48 Stockholm           +46 (0)8 566 133 10           info@saveearthfund.com