De svenska pensionsspararna negligerar miljöinvesteringar

De svenska pensionsspararna negligerar miljöinvesteringar - för olja

2009-12-22

Enligt en Sifo-mätning som Rapport lät göra i början av oktober i år tyckte hela 74% av den svenska befolkningen att klimathotet antingen beskrevs rätt (56%) eller underdrevs (18%). Bara 26% tyckte att det överdrevs. Med andra ord anser 3 av 4 att klimatet och jorden är hotat av den pågående globala uppvärmningen. Frågan vi ställer oss är om man investerar efter sin övertygelse? För att besvara frågan har vi ställt upp tre variabler som vi relaterar till motpolen till miljöinvesteringar: Ryssland - ca 65% av den ryska börsen utgörs av bolag verksamma inom sektorerna olja och gas, vilka är de energikällor som arbetet med att bemöta klimathotet syftar till att ersätta.

Variablerna vi använder är: investerat kapital i miljö och Ryssland, storleken på marknaderna och historisk avkastning.

De rena miljöfonderna i PPM-systemet (9 stycken) förvaltar totalt ca 183 miljoner kronor eller 0,06% av det totala marknadsvärdet av fonderna i PPM-systemet. I PPM-systemet kan man välja mellan 10 Rysslandsfonder med ett sammanlagt marknadsvärde på 8 miljarder kronor, alltså 44 gånger mer än miljöfonderna. Intresset för att investera i miljö är således lågt, både i absoluta och relativa termer, medan intresset att investera i t ex Ryssland är väldigt stort.

Att spararna vill ha den högsta avkastningen och därför väljer Rysslandsfonder framför miljöfonder är ett rimligt argument. Men, sett till avkastningen över fem år (2004-2008) har de två miljöfonder som har femårshistorik avkastat i medeltal 8,5% medan de fem Rysslandsfonder som har femårshistorik har avkastat i medeltal 1,8%. På lång sikt har alltså miljöfonderna gett placerarna en bättre avkastning än Rysslandsfonderna. Även framgent ser vi stora möjligheter till fortsatt hög avkastning inom miljösektorn då många av segmenten inom miljömarknaden som sol, vind och energilagring väntas växa med 10-20% per år fram till 2020.

Vi ser inte heller storleken på miljömarknaden som ett hinder då marknaden definitivt uppfyller de krav som kan ställas för att frågor om likviditet, diversifiering och liknande inte skall försvåra en investering. Jämförelsen är inte helt trivial att göra men vi approximerar storleken på respektive marknad genom att använda det breda RTS-indexet (50 bolag) för storleken av den ryska aktiemarknaden och det breda globalindexet för förnybarenergi, NEX WilderHill (88 bolag), för storleken på miljömarknaden. Marknadsvärdet på de 50 bolag som fanns med i RTS-indexet vid utgången av september i år var 111 miljarder dollar, dito för NEX WilderHill var 247 miljarder dollar.

De här fundamentalt viktiga faktorerna i kombination med att en klar majoritet av det svenska folket ser klimathotet som reellt gör diskrepansen mellan investeringar i Rysslandsfonder och miljöfonder både svårförståelig och svårförklarad.*

*SPP, rådgivare inom pensionssparande och en del av Storebrand, redovisar idag en undersökning som visar på att sju av tio mäklare upplever det som viktigt eller mycket viktigt för deras kunder att pensionspengarna investeras med ansvar för miljö, klimat och samhälle. Det förstärker ytterligare bilden av att det verkar finnas ett gap mellan hur många pensionssparare vill ha sina pengar placerade och hur de de facto har dem placerade. Läs mer om undersökningen här.

Dela länk:

Κατασκευή ιστοσελίδων

joomla modules templates

Prenumerera på bloggen

Miljöfonden i korthet

Save Earth Fund investerar i förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering genom köp av aktivt förvaltade fonder, börshandlade fonder och aktier. Fonden är den enda i sitt slag i Sverige. Vår målsättning är att fonden skall ge en avkastning som överstiger världsindex, till en lägre risk. Förvaltningsavgiften är 1%. Daglig handel. Inget minimibelopp. Ansvariga förvaltare är Carl Bernadotte, Alexander Jansson och Marcus Grimfors. Läs mer om våra förvaltare här.