2011-05-10

Förnybar energi/miljöteknik är mestadels nya tekniker (t ex sol-, vindkraft, LED-belysning) som försöker bryta sig in och ersätta traditionella tekniker (t ex kol, olja, gas, kärnkraft och glödlampor). Även om teknikerna är nya och erfarenheterna få finns det mycket att lära av tidigare teknikskiften. Har förnybar energi de förutsättningar som krävs för att möjligöra ett teknikskifte? Har bolagen inom förnybar energi lärt sig av tidigare teknikskiften?

Har förnybar energi/miljöteknik vad som krävs? Merparten av teknikerna börjar marknadsintroduktionen som dyra tekniker och försöker från den positionen arbeta sig ”nedåt” till massmarknaden genom kostnadsreducering. Frågan är om kostnadsreduktionen inom förnybar energi/miljöteknik går för långsamt? Många bolag/tekniker reducerar kostnaderna med ca 10% per år, vilket kan tyckas mycket men är avsevärt mindre är de 30-40% som är vanligt inom andra teknikintensiva sektorer (jmf datorkomponenter, Moores lag). Det som för tillfället sker inom solsektorn – prisfall på >40% på årsbasis – är således av godo, även om det är oerhört smärtsamt på kort sikt.

Den andra väsentliga frågan är om förnybar energi/miljöteknik rättfärdigar en premie - tillför teknikerna ett mervärde som köparen är villig att betala ett högre pris för? Tveksamt. Elektroner är elektroner - deras ursprung är ur det krasst tekniska perspektivet ganska ointressant – och belysning som belysning – ljuset är det intressanta för kunden, knappast hur det skapas eller med vad. För talar att teknikerna har flera karakteristikor som tilltalar köparen, och således berättigar en premie: energisäkerhet, positiva miljöeffekter, energibesparing, ”rätt häst” på lång sikt mm.

Till de två tillvägagångssätten för att nå ut till marknaden kommer också  fyra variabler som är av stor vikt för att en ny teknik, vilken teknik som helst, skall lyckas och nå ut till massmarknaden – det gäller även förnybar energi och miljöteknik:

Tekniken

Den mest självklara delen - den tekniska lösningen måste fungera för att tekniken skall vara möjlig att skala upp och använda. T ex är fusionskraft en spännande teknik, och har så varit under lång tid, med oändlig potential men hittills har ingen lyckats kontrollera processen – tekniken fortsätter att vara en möjlig framtida vinnare. Samma resonemang gäller också för många tekniker inom förnybar energi och miljöteknik: solceller behöver förbättra effektiviteten; batterier, för elbilar, behöver förbättra lagringskapaciteten; och vindkraft behöver komma till rätta med driftstörningar.

Systemlösningar

”Plug and play” är vanligt förekommande när det gäller programvara till datorer; den nya programvaran är kompatibel med befintlig och insatsen från användaren således liten. Samma resonemang är tillämpligt för nya tekniker, om insatsen från användaren är liten är sannolikheten för genomslag större. Ett bra exempel är vätgasdrivna bilar. För att den tekniken skall kunna slå genom krävs det att en helt ny infrastruktur byggs upp för att vätgasbilarna skall kunna tankas då nuvarande infrastruktur inte är anpassad för vätgas. Tekniken brister således väsentligt gällande ”plug and play”-kriteriet. Ett annat problem är att för att infrastukturen skall komma på plats krävs det att det finns vätgasbilar att tanka, bilar som i sin tur är beroende av en ny infrastruktur – ett typexempel på hönan och ägget problematiken.

”Huvud mot huvud”-konkurrens

Nya tekniker som konkurrerar med befintliga väletablerade tekniker har en väsentlig uppförsbacke. För att det skall lyckas krävs det att den nya tekniken är både mer kostnadseffektiv och dessutom erbjuder bättre prestanda. Sannolikheten för framgång är väsentligt större om den nya tekniken riktas mot de som inte använder tekniken alls p g a t ex kännedom eller tillgång. Den typen av icke-konsumenter är väsentligt mer mottagliga för nya tekniker – den nya tekniken är bättre än det de har idag, alltså ingen teknik alls.

Sol- och vindkraft är båda tekniker som angriper befintliga tekniker. Trots väsentliga subventioner för de båda teknikerna är det svårt att konkurrera med befintliga tekniker på utvecklade marknader, som redan har full tillgång till etablerade tekniker. I utvecklingsländer är bristen på el ofta ett av de största hoten mot tillväxten och utgör ett av de största behoven för användaren. Sol- och vindkraft är för dem ett utmärkt alternativ – alternativet är ingen el alls.

Att lösa ett problem som inte behöver lösas

En ny teknik som försöker lösa ett problem som användaren inte behöver eller vill ha löst är det sannolikt att tekniken kommer att jobba i uppförsbacke, oberoende om tekniken i sig är sofistikerad och välfungerande. Tekniker som däremot skapar mervärde i form av att fylla ett tomrum som användaren vill ha fyllt ger tekniken väsentligt bättre förutsättningar.

För att exemplifiera: en del av det s k ”smart grid”-segmentet innefattar digitala mätare för kraftbolag och konsumenter, vilket kan medföra väsentliga inbesparingar för användaren (hushåll) i och med att de kan övervaka elkonsumtionen och elpriset i realtid vilket skapar incitament att minska konsumtionen – studier har visat att konsumtionen kan minska med upp till 30% när användaren är varse om faktisk åtgång och kostnad. Frågan är om användarna vill ha en sådan produkt? För de som redan idag övervakar sin elkonsumtion är det helt klart en teknik som underlättar och har en given plats. För de användare som idag inte är intresserade av att övervaka konsumtionen är det tveksamt om den efterfrågan kan skapas – det är kärnan i frågeställningen och problemet med att lösa ett problem som inte behöver lösas.

Att förstå och applicera de här mekanismerna är nödvändigt för att framgångsrikt investera i nya tekniker, det är också viktigt att applicera dem också på förnybar energi och miljöteknik – det är tekniker som alla andra, ingenting talar för att utvecklingskurvan kommer att skilja sig från utvecklingskurvan för andra nya tekniker, de tekniker som idag är mogna.

Share Link: